ja tack

Det här tyckte jag var finfint.
,



Förra sommaren när jag var relativt ovetande om årets planerande tog min blivande svägerska de här bilderna på mig i finaste klänningen hon fyndade på secondhand.
en enda klänning ska väl inte vara så himla svårt?
Så nu är alltså förberedelserna i full gång. Trodde att jakten på klänning skulle bli enkel, då jag vill ha en klänning som är just det, enkel.. Men jag hade fel, det någon slags lag på att man måste ha massa ful drapering och paljetter. Typ: har du inte en ful och överdriven klänning blir du inte gift.. Har hittills genomsökt uppsala, eskilstuna och stockholm utan större lycka. Finns några fina i stockholm men jag är lite emot den här grejen med att betala typ femtontusen för en något man ska ha på sig en enda gång.
Just det verkar alla tycka är en väldigt bra anledning till att sätta sprätt på alldeles för mycket pengar.
Klänningen är nog det enda som jag känner att jag gärna skulle ha mer tid till.
helst av allt vill jag säga ja i en vintagedröm ala sextiotal eller varför inte tjugotal men alla mina smultronställen har svikit mig so far.
skynda
Nu när vi väl bestämt oss vill vi bara gifta oss. och jag tror inte man kan längta mer. September känns som en evighet bort även om både vänner och främligar påpekar att det är kort.. alldeles på tok för kort tydligen. Men jag tycker som sagt inte det.. tänk sen att få flytta ihop äntligen, Hänga hemma han och jag,bråka om disken och äntligen äntligen ha en egen garderob, haha tänk att man kan längta efter något sådant, men efter att vi båda flyttat runt i olika andrahandslägenheter med bara några månader här och där så känns egen garderob eller eget kylskåp också för den delen som en lyx. ett eget hem tillsammans. det blir bra skit det.
13e april give me five!

